It will always have a special place in my heart
- this is a part of me that you're never gonna ever take away from me -
//Bild från träningsanläggningen i Calella, Spanien.//Simläger i Calella, Spanien.//Simträning på Filborna.//Fina citat.//Simtävling i Berlin.//Någon tävling någonstans.//Simträning på söder.//
Idag var jag tillbaka i vattnet. Vilken underbar känsla att få vara ett med vattnet igen.
I morse hade vi tjejer i klassen livräddning i Filborna Arenas simhall (a.k.a. mitt andra hem en gång i tiden). Innan vi startade lektionen passade jag på att simma lite. Prövade alla simsätt och de satt lika bra nu som när jag slutade på simning (för er som inte vet har jag tränings- och tävlingssimmat och jag la ner själ och hjärta i det under 9 år). Den enda skillnaden var min så grymt försämrade kondition hehe.
Många frågar mig varför jag slutade med simningen och det fanns många olika anledningar till det. Utan att gå in allt för personligt kan jag säga att några anledningar var att jag hade tappat motivationen helt, jag stod stilla i min utveckling under en lång tid och slog inga nya personrekord, och jag var extremt sugen på att börja med gymträning.
Självklart saknar jag simningen så sjukligt mycket, vissa dagar mer än andra. Jag kan sakna simningen extra mycket när jag t.ex. hör om mina vänner som fortfarande simmar, när det är simtävlingar på TV, och när jag tänker tillbaka och minns min simtid. Idag var en sådan dag när jag saknar simningen extra mycket och en sådan dag då jag kan ångra att jag slutade. Samtidigt är jag så otroligt glad över att jag gjorde det. "Every end is a new beginning". Vet att det låter klyschigt, men hade jag inte slutat med simningen hade jag inte varit där jag är idag.
Simningen var en riktigt stor del av mitt liv under 9 år och simning är något som alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag har så otroligt många minnen från min simtid och jag ångrar inte en sekund som jag la ner på simningen. Den har gett mig så mycket som jag har nytta av idag... galet mycket mer än ni kan ana.
Jag slutade på simningen i början av förra året och idag jobbar jag ju som instruktör på ett gym och har helt bytt träningsmiljö. Jag ÄLSKAR det jag håller på med nu och brinner verkligen för det! Men som sagt, ibland kan jag verkligen sakna simningen, nästan så att det gör ont... Jag har bara simmat två gånger sedan jag slutade med simningen. Men, efter dagens "känna-på-vattnet-pass" har jag bestämt mig för att jag ska gå och simma då och då, bara för att jag fortfarande älskar det!
Avslutar med att passande citat:
"Letting go is hard, but sometimes holding on is harder".
Like therapy
- No music = no life -
"I was praying that you and me might end up together. It's like wishing for rain as I stand in the desert..."
- Ron Pope, a.k.a. my own God -
Är så sjukt, jäkla förbannad just nu! Jag har en app där man kan tracka artister och se när de har konserter. Man brukar alltid få ett mail i god tid ifall en artist som man trackar spelar i närheten. För en liten stund sedan fick jag ett mail av BandsInTown där det stod att bl.a. Ron Pope ska ha en konsert. Ron Pope. Min gud. Jag öppnade mailet och där stod det att han spelar i MALMÖ(!!), IKVÄLL(!!!)! Han brukar alltid spela i Köpenhamn och i Stockholm, men idag är han för ovanlighetens skull i Malmö. Självklart är det just när han är i närheten som man inte vet om det. FAN! Jag kommer inte ihåg hur länge jag har velat se honom och mina vänner vet how badly jag vill det! Och IDAG, IKVÄLL är han i fkn Malmö!! I "A Drop In The Ocean" sjunger han: "I was praying that you and me might end up together. It's like wishing for rain as I stand in the desert" och precis så känns det. Men, jag får hålla tummarna för att han kommer tillbaka nästa år. Och tro mig, då SKA jag vara där!
Många har hört i alla fall en av hans låtar - "A Drop In The Ocean" - fast utan att kanske veta vem han faktiskt är. Första gången jag hörde Ron Pope var när jag gick i 5:an och det var just "A Drop In The Ocean" som jag hörde. Jag blev såld direkt. Idag är han en av mina absoluta favoritartister och hans låtar är ofta på repeat i mina hörlurar. Alla hans låtar är gudomliga, men två stora favoriter är "I Believe" och "Good Day".
På min bucket list står det bl.a. "gå på Ron Pope konsert" och en vacker dag, förr eller senare, ska jag stå där längst fram på hans konsert och verkligen njuta. Annars "Please Come Home To Me", Ron Pope!
Love the life you live, Live the life you love
- I'm alive -
Igår var Jonas Helgesson hos oss på ProCivitas och föreläste. Vilken kämpe den killen är. Jonas lider av en CP-skada och igår fick vi ta del av hans liv. Han bjöd på sig själv, ståuppare som han bl.a. är, och han boostade oss med inspiration och motivation. Han fick oss verkligen att få perspektiv på saker och ting.
Det är så mycket vi tar för givet och vi har en tendens att beklaga oss över vad vi inte har, istället för att vara lyckliga över allt som vi faktiskt har. Jonas påminde oss om att varken livet eller det som vi har ska tas för givet - det kan vända när som helst. Han påminde oss om att leva livet fullt ut och älska det vi gör. Han påminde oss om att livet inte alltid är en dans på rosor. Han påminde oss om att den "rätta" vägen inte alltid är den enkla, och att det kan finnas många olika vägar till ens drömmar. Han påminde oss om att vi inte klarar oss själva, utan vi behöver varandras support och kärlek. Han påminde oss om att lägga ner både våra fördomar och att direkt sätta etiketter på varandra.
Jag blev otroligt berörd av hans föreläsning och mycket av det han sa var wake-up calls. Han sa en hel del kloka saker och något som verkligen satte spår i mig var:
- Att säga att man inte kan det, och inte det, och inte det, och inte det, och inte det, och inte det, och inte det, är som att säga "Jag heter inte kent. Jag heter inte det, och inte det, och inte det...".
Jag har aldrig tänkt på det sättet innan, men när han la fram det så, kändes det ganska löjligt att bara klaga på vad man inte kan.
Jag har verkligen tagit till mig alla hans ord och hans budskap.
Vilken inspirationskälla! Om ni får tillfälle att lyssna på honom någon gång så gör det!
Ha en skön kväll allesammans!
Ta hand om er och era nära och kära.
Ta hand om er och era nära och kära.
Peace & Love
BodyBalance nightmares
Jag har drömt många drömmar om BodyBalance där det har gått bra och mindre bra i drömmen. Men, nu under två nätter den här veckan har jag drömt mardrömmar om BodyBalance där det verkligen har gått katastrof dåligt. Snacka om att BodyBalance har satt sig i mitt huvud...
I den ena drömmen befann jag mig på ett gym som jag vaken visste vad det hette eller vart det låg. Jag skulle hålla i en BodyBalance-klass och jag var sjukt sen dit. När jag väl kom fram till gymmet insåg jag att jag i all hast hade glömt både Yogamattan och musiken hemma. Mattan kunde jag snabbt ersätta med en på gymmet, men det var desto värre med musiken. Hur som helst gick jag in och öppnade upp salen, fast besluten om att det skulle bli ett grymt bra pass trots att jag inte hade min egen matta och att jag tvingades spela musiken från mobilen. När jag väl kom in i salen stod alla mina deltagare där och väntade på mig. Jag tog min plats längst fram i salen och skulle plugga in telefonen i stereon. Självfallet fugerade inte detta. Jag blev galet stressad och sprang ut till dem i receptionen i hopp om att de skulle ha CD-skivan med BB-musiken. Dessvärre hade de ingen, men de hänvisade mig till en liten kiosk mitt inne i stan. Plötsligt befann jag mig utanför en liten butik i någon gränd i någon gammal stad. Butiken var stängd och ägaren var på lunch. Perfekt. Helt plötsligt sod pappa bredvid mig, men han verkade inte uppfatta den panikartade situationen som jag befann mig i. Till slut kom ägaren och efter en lång stund fick jag äntligen tag i musiken. På något magiskt sätt var jag plötsligt tillbaka på gymmet igen. Nu hade det blivit mörkt ute och jag hade varit iväg i minst 2 timmar. Jag skämdes grymt mycket över att mina deltagare hade behövt vänta, men nu när jag hade musiken kunde jag kanske lyckas med att kompensera upp väntetiden med ett nog så bra pass. Jag öppnade dörren till salen och när jag kom in möttes jag av min kollega och mina deltagare som hade Yoga med henne. Shit vad bra att de fick göra något under tiden som jag var iväg tänkte jag och gick fram till min kollega. Hon lämnade plats till mig och ställde sig själv bland deltagarna. Efter mer än 2 timmars väntan skulle jag äntligen sätta igång med passet, trodde jag... Stereon var stendöd och jag försökte desperat att få igång den utan att lyckas. Här vaknar jag, hjärtat slår hårt och fort och jag är fullständigt uppjagad. Tack gode gud för att detta bara var en dröm!!!
I den andra drömmen, som jag för övrigt hade i natt, skedde det en liknande situation. I denna drömmen befann jag mig i ett ganska gammalt hus någonstans utomlands. Jag och någon skulle ha en BodyBalance team-klass i köket. Passet går så grymt bra fram till typ halva passet (jag förstår dock inte hur det kan göra det med tanke på att jag inte kan en enda låt och jag inte ens vet vilken release vi kör), men sedan fuckar allt upp sig. Jag står plötsligt som ensam instruktör och det är upp till mig att hålla i resten av passet. Jag vet inte hur länge jag försöker att komma på vilken release vi kör, vilken låt det är, hur koreografin är och jag försöker dessutom att bara improvisera, dock utan någon framgång. Flera deltagare går ifrån passet och jag är helt tom i huvudet. Här vaknar jag upp och är återigen mer än lättad över att det "bara" var en dröm.
Det är sjukt hur man kan få ihop sådana knasiga drömmar. Detta var vekligen mardrömmar för mig då detta är situationer som jag verkligen fasar för. Dock har jag inte råkat ur för någon blackout än eller att stereon kluddar, vilket är riktigt skönt. Det kändes aningen pirrigt att åka till jobbet idag och hålla ett BB-pass efter dessa drömmarna, men det gick superbra. Fick otroligt mycket beröm och fina ord idag. Jag blev t.o.m. lite rörd. Det känns fantastiskt bra att deltagarna verkligen uppskattar det som man gör, att de tycker om en som person och att de tycker att man är en fantastisk och duktig instruktör. Jag växer lite som person för varje fint ord som jag får och orden träffar rakt in i hjärtat - underbart! Det känns extra viktigt med tanke på att BodyBalance betyder så obeskrivligt mycket för mig.
2013 - tillbakablick
Ännu ett år har passerat. 2013 har nog varit det mest händelserika året i mitt liv och även det året som jag som person har utvecklats som mest. 2013 har precis som jag skrev i ett tidigare inlägg varit en riktig berg- och dalbana för mig med väldigt djupa dalar och grymt höga toppar. Jag har ställts inför sjukt tuffa utmaningar och jag har verkligen satts på prov. Men, jag har även fått uppleva en massa fantastiska saker, jag som person har utvecklats något ofattbart, jag har lärt känna mig själv på djupet och jag har lärt känna många nya, underbara människor som idag är en väldigt stor del av mitt liv. 2013 har varit fullt med anmärkningsvärda höjdpunkter och jag ska lista några av dem nedan. Utöver det som står på listan har min träning utvecklats för varje månad som har gått, jag har prövat på en massa olika pass, jag har varit på en hel del fester, jag har haft många mysiga och trevliga dagar och kvällar med mina kompisar, jag har haft en jäkla massa plugg och prov som jag har tagit mig igenom med mera, med mera, med mera.
2013
Januari
☆ Jag fyllde 16 år
☆ Jag tog steget utanför min trygghetszon och slutade på simning
Februari
☆ Jag skrev in mig på ett gym - Filborna Arena
☆ Jag föll totalt för gymvärlden
☆ Jag lärde mig att verkligen älska att ta ut mig själv till max
☆ Jag var på Öland tillsammans med KU
Mars
☆ Jag körde Vasalopps-Indoor Walking (IW 4h i sträck)
☆ Var i Berlin med Ellen
April
Vad jag kan minnas var det var inget speciellt som hände här
Maj
☆ Var på min första jobbintervju
☆ Fick jobb på gymmet Nordic Wellness i Ramlösa som BodyBalance-instruktör
Juni
☆ Var på klassresa i Göteborg
☆ Hade konsert i kyrkan med kören
☆ Slutade på Kunskapsskolan och gick därmed ut grundskolan
☆ Var i Thailand
Juli
☆ Var på en riktigt fet sommarfest
☆ Körde trippelpass för första gången (räknar bara när det gäller gymträning då, inte simning)
Augusti
☆ Var på LES MILLS BodyBalance-grundutbildning i Stockholm
☆ Började gymnasiet - ProCivitas i Helsingborg
☆ Var i Kolboda med skolan
☆ Körde BODYCOMBAT Charity Marathon (BC 3h i sträck)
September
☆ Var på min första kvartalsutbildning för LES MILLS BodyBalance
☆ Höll i mitt första BodyBalance-pass
☆ Var på mitt första PPP
Oktober
☆ Var på recentiorsfest
☆ Var i Wien
November
☆ Blev internationellt licensierad LES MILLS BodyBalance™-instruktör
December
☆ Hade min bästa nyårsafton någonsin
Lite gott & blandat från 2013
Nu blickar jag framåt på 2014 och jag är fit for fight inför det nya året! Har en känsla av att detta året kommer att bli så galet bra!
Yo-Yo Test
Idag genomförde jag mitt andra Yo-Yo test (en variant på Beep-testet). För ungefär 3 månader sedan genomförde jag mitt första Yo-Yo test. Inför dagens test hade jag satt upp ett mål att jag skulle komma längre idag än vad jag gjorde förra gången. När jag blev uttagen från testet idag (p.g.a. att jag inte hann in) trodde jag att jag hade sprungit mycket sämre idag än förra gången, men nu när jag kollade vad jag sprang på förra testet visade det sig att jag faktiskt kom längre idag! Detta fattar jag dock inte med tanke på att jag inte har tränat cardio eller tränat på 1,5 vecka (förutom BodyBalance) p.g.a. sjukdom. Dock ska jag inte skylla på att jag har varit sjuk, för det spelar inte så stor roll med tanke på att jag knappt har kört någon cardio alls sedan det förra testet. Detta ska det dock bli ändring på inför det sista testet! Det kommer definitivt att bli mer cardio för Julia WIktor! That's a promise!
Det har varit dåligt med träning för min del under den senaste tiden, I know. Det har varit galet mycket i skolan nu innan lovet och jag har även varit sjuk. MEN, nu är jag helt frisk och snart är det dags för jullov. Jag är mer än fit for fight för ett träningsfyllt lov! BRING IT ON!
Finbesök på kvällens BB-pass
Oj, oj, oj vilket underbart pass det blev ikväll! När jag stod och fyllde på vattenflaskan kom Jessica Nylén in genom dörren. Snacka om att jag blev överraskad! Vem Jessica är? Hon är en instruktör på Filborna Arena och även kvinnan som jag har lärt mig otroligt mycket av och som jag har tagit efter mycket av både det jag säger och det jag gör under passet. Hon har varit och är fortfarande ett bollplank för mig som jag har kunnat bolla med då jag har haft frågor och funderingar, vilket har varit guldvärt för både mig och min utveckling. Jag ser verkligen upp till henne och en dag ska jag bli precis så grym som hon är!
Att få köra ett pass tillsammans med henne där jag var instruktören och hon var deltagaren var ungefär som att jag som elev skulle undervisa min lärare. Jag ville märkligt nog prestera så bra som möjligt inför henne och göra henne stolt. Av någon anledning kändes det väldigt viktigt för mig.
Jag har fått fina ord av henne efter kvällens pass och de gick rakt in i hjärtat. Kändes underbart att få ge tillbaka lite kärlek efter alla gånger som jag har varit på hennes pass och blivit boostad.
Alla borde ha någon som Jessica att se upp till.
Tack för att du är så bra!
Tisdagkväll vilket betyder BodyBalance-pass på NW
Att få avsluta varje tisdagkväll på bästa tänkbara sätt är verkligen priceless för mig. BodyBalance är mitt andningshål och min paus från vardagen. När jag kör BB går jag all in för det, släpper allt annat och är fullt fokuserad på passet. Det är så himla skönt att bara få vara och att få vara mitt uppe i det som jag älskar så obeskrivligt mycket.
Ja, jag älskar verkligen mitt jobb så galet mycket! Att kunna få förmedla dem känslor som jag upplever under ett pass till andra är mäktigt. För varje pass som jag håller i växer jag som person och jag märker på mina deltagare att det händer något i dem också.
Kvällens pass var magiskt. Jag kunde inte ha varit mer närvarande och inte mina deltagare heller tror jag. Efter passet var det en hel del som kom och berömde mig. Snacka om att orden går rakt in i hjärtat. Det är sådant som får mig att vilja ge ännu mer och att veta att jag faktiskt kan påverka andra människor så positivt känns ofattbart.
Jag, My & Evelina syns ju sådär lagom bra på bilden...
Workout Motivation & Inspiration
Det är många som undrar hur jag pallar med att träna så som jag gör och hur jag kan älska det så himla mycket. Vad är hemligheten? Det ska jag berätta för dig. Hemligheten är att testa sig fram och hitta just det som passar för en. Förut trodde jag att simning var min grej, men nu efter att jag har slutat med simning har det visat sig att det inte alls var min grej. Min grej är verkligen det som jag sysslar med nu - gruppträning samt styrketräning på gymmet. Hur jag vet det? Känslan innan och under mina simpass var inte direkt den bästa. Kan väl säga som så att under dem tre sista åren längtade jag INTE till simhallen och när jag tänker efter så har jag aldrig känt en sådan maxad känsla inför en simträning. När det gäller känslan inför gymmet är den annorlunda, nu längtar jag till gymmet och till att få träna - hela tiden! Så fort jag går ifrån gymmet längtar jag till nästa träningspass och jag älskar varje sekund som jag får spendera på gymmet.
Det finns de som tycker att jag tränar för mycket och till dem har jag till svar att det gör jag inte. Så länge man äter ordentligt och bra är det ingen fara. Dessutom är jag långt ifrån extrem. Det är många som tränar otroligt mycket mer än vad jag gör (och även de är hälsosamma då de har en bra balans mellan kost, träning och resten av livet). Grejen är att jag mår galet bra av att träna. Jag får en sådan kick av att träna och mitt humör är på topp. Men nog om mig.
Till dig som så gärna vill, men aldrig tar tag i ditt liv och börjar träna. Till dig som tränar på och älskar det. Till dig som har varit igång ett tag men håller på att tappa gnistan. Jag ska försöka att motivera och inspirera dig till att antingen starta din fantastiska resa, fortsätta älska det du gör och utvecklas, eller försöka hitta gnistan igen och fortsätta.
STARTA! Ta tag i ditt liv och ändra inställning! Du behöver verkligen INTE vara bra för att börja, men du måste börja för att vara bra! Glöm inte att alla börjar någonstans - ALLA. Men, alla framgångar börjar med beslutet att försöka. Om du aldrig prövar och tänker att det ändå inte är lönt, finns det ingen som helst chans i världen att du kommer att komma någonstans.
Det är många som avger nyårslöften om att de ska komma igång och träna regelbundet och bla, bla, bla... Du behöver inte ett nytt år för att börja! Du kan starta precis NÄR DU VILL! Idag är det måndag, kom igång idag och gör denna veckan till veckan som du förändrar ditt liv på. Börja din resa här och nu! Du behöver inte göra en rivstart. Mjukstarta om du känner för det - käka mer grönsaker än vad du brukar göra, ta den promenaden som du aldrig tar, ersätt det där glaset saft till vatten istället m.m.! Eller så kör du all in direkt... det är helt och hållet upp till dig! Ett tips är att sätta upp veckomål som är realistiska, ex. "springa 5km 3ggr i veckan", "träna minst 4 pass i veckan", "äta 1 frukt om dagen" m.m., och att sätta upp långsiktiga mål (som även de är realistiska).
När du har börjat din resa och du har satt upp dina mål måste du jobba för dem. Dröm inte bara om dem, utan se till att uppnå dem! "Framgång är inte givet. Det är förtjänat. På banan, på planen, i gymmet. Med blod, svett, och enstaka tårar". Grejen är att du kan! Det är aldrig fråga om "kan du?", utan "kommer du att göra det?". Fakta: Förbättring börjar med "jag". Det är DU som måste ta fighten - DU! Ingen annan kan ta den för dig. Andra kan stötta och pusha dig, men de kan aldrig göra jobbet åt dig. Sätt upp dina mål på ex. spegeln och ta en ordentlig titt på både dem och dig själv. Vad ser du?... Jag vet att du ser realistiska mål och en person som är kapabel till att uppnå dem om den bara vill det.
Börja inte med en diet eller något sådant som har ett utgångsdatum. Fokusera istället på en livsstil som kommer att hålla för alltid - drick en massa vatten, träna, ät hälsosamt, och sov ordentligt. Och ja absolut, det är okej att unna sig ibland! Tänk dock på att 'lagom' är bäst.
"Fitness är en kamp, välkommen till frontlinjen". Det är inte alltid en dans på rosor, det är inte enkelt - det är en ständig kamp. Det är en väldigt bra liknelse att "fitness är som ett äktenskap. Du kan inte fuska och förvänta dig att det ska fungera". Att alltid upprätthålla den hälsosamma livsstilen är skitsvårt. Fast "det är meningen att det ska vara svårt. Om det inte var svårt skulle alla göra det. The hard... is what makes it great". Men, för att du överhuvudtaget ska lyckas måste du först förbättra, för att kunna förbättra måste du först öva, för att kunna öva måste du först lära dig, och för att kunna lära dig måste du först misslyckas. Du kommer att misslyckas ibland, vilket är okej! Du kan inte vara på topp hela tiden, det är inte mänskligt.
Låt oss vara realistiska. Framgångar och resultat kommer inte över en natt - det tar tid! Det gäller bara att ha tålamod, att fortsätta med det som du håller på med, och fokusera på ditt mål och inte kolla tillbaka. Du kanske inte är där än, men du är närmare ditt mål idag än vad du var igår! Håll ut och jämför dig inte med andra. Jämför dig med personen som du var igår. Och vad du än gör, ge aldrig upp en dröm på grund av den tid som det kommer att ta för att uppnå den. Tiden kommer att passera ändå.
Så sant som det är skrivet. Du kan inte göra samma sak om och om igen och förvänta dig olika resultat. Vill du ha något som du aldrig har haft måste du göra något som du aldrig har gjort, glöm aldrig det.
En riktigt grym början till att göra något som du aldrig har gjort innan är att kliva utanför din trygghetszon. "Livet början vid slutet av din trygghetszon". Bli medveten om dina gränser och utmana dem sedan! Du är mycket starkare än vad du tror - pressa dig själv lite! Ha hela tiden i åtanke att så länge det inte utmanar dig, förändrar det inte dig.
Som sagt, utmana dina gränser! Det kommer att göra ont och du kommer att vilja ge upp, men när du kommer dit så tänk att smärtan är svaghet som lämnar kroppen. Den smärtan som du känner där och då kommer att vara styrkan som du känner dagen efter. Dessutom är det så att du i ditt huvud kommer att ge upp tusen gånger tidigare än din kropp gör.
Om du står där och överväger ifall du ska träna eller inte, så har jag bara en sak att säga: GÖR DET! Grejen är att du aldrig ångrar en träning som du har genomfört, bara den som aldrig blev av. Skulle det vara så att du bara pallar köra lite så gör det! Den enda dåliga träningen är den som du aldrig gjorde. Även om du känner att du t.ex. "bara" sprang 2 km, så är det 2 fler sprungna km än om du hade stannat hemma.
Är det så att du känner att du har tappat gnistan och motivationen och du är på väg att sluta? Det kommer sådana stunder ibland, men då gäller det att försöka tänka tilbaka till varför du startade från allra första början. Plocka fram den där anledningen, sätt upp nya mål och blicka framåt. Tänk även på om det verkligen är värt att bara "kasta bort" all den tid som du faktiskt har lagt ner på din träning. Kanske är det så att du tycker att det är värt det och då finns det inte så mycket att göra. MEN, sluta dock inte att träna!!! Byt istället träningsform. Och du... erkänn att känslan efter ett träningpass är den bästa känslan som finns! Ta nya tag och kom igen!
"Det är svårt att slå en person som aldrig ger upp". Fokusera på målet och jaga det!
Till dig som så gärna vill, men aldrig tar tag i ditt liv och börjar träna. Till dig som tränar på och älskar det. Till dig som har varit igång ett tag men håller på att tappa gnistan. Jag hoppas att du har fått lite motivation och inspiration till att antingen starta din fantastiska resa, fortsätta älska det du gör och utvecklas, eller försöka hitta gnistan igen och fortsätta. JAG tror på DIG! Sätt upp dina mål här och nu och kämpa för dem! Och du, glöm inte bort att ha kul, att njuta av varje sekund och att köra ditt eget race! STORT LYCKA TILL!
Julia Wiktor, vem är det?
Namn: Julia Wiktor
Ålder: 17 år
Motto: “The pain you feel today, will be the strength you feel tomorrow” ― Unknown
Favoritcitat: “Life begins at the end of your comfort zone” ― Neale Donald Walsch
Studerar: Naturvetenskap på ProCivitas privata gymnasieskola i Helsingborg
Idrottsbakgrund: Lite gymnastik, lite dans, och framför allt simning
Utbildning: LES MILLS BodyBalance grundutbildning
Licens: LES MILLS BodyBalance™
Arbetsplats: Nordic Wellness i Ramlösa, Helsingborg
Instruerar i: BodyBalance
Favoritpass: BodyBalance, BodyPump och BodyCombat
Hallå! Vad kul att du har hittat till min blogg!
Julia Wiktor heter jag som sagt och jag är 17 år gammal. På min blogg kommer du att hitta allt mellan himmel och vatten, men du kommer framför allt att hitta inlägg som berör min stora kärlek i livet - träning.
Lite bakgrund
Jag har hållit på med någon form av träning sedan barnsben och jag har alltid älskat att träna. Min idrottsbakgrund består av lite gymnastik och dans, men mestadels av simning. Jag har både tränings- och tävlingssimmat och det var något som jag la ner själ och hjärta i under 9 år. Simningen blev en identitet för mig - "Simmar-Julia", och innan jag slutade simma var jag orolig över vem jag skulle vara när jag inte hade simningen mer. Men, i början av förra året tog jag steget utanför min trygghetszon och la baddräkten på hyllan. Att faktiskt ta det där steget utanför min trygghetszon och lägga av med simningen var ett av mina bästa beslut som jag någonsin har tagit i mitt liv. Tack vare att jag vågade ta det där steget kom jag istället i kontakt med gymvärlden. Plötsligt öppnades helt nya dörrar för mig, dörrar till en helt ny värld.
I februari förra året skrev jag in mig på Filborna Arena och efter mitt första gruppträningspass (vilket var BodyAttack) var jag totalt såld. Känslan som jag hade under passet och framför allt efteråt var en obeskrivlig känsla som jag aldrig tidigare hade upplevt. Jag var nästan hög och det sjuka var att min energinivå efter det högintensiva passet var 10 gånger högre än när jag kom. Det var då som jag förstod hur riktig träningsglädje kändes. Efter det var jag ute i gymmet en del och lyfte skrot och jag prövade på en massa olika pass. Ett pass som totalt förändrade mitt liv var BODYBALANCE. Under passet kände jag ett sådant speciellt lugn som jag aldrig hade känt innan, och när passet var klart kände jag att det är det här som jag vill syssla med. Därefter gick allt väldigt snabbt. 3 månader senare hade jag ett jobberbjudande som instruktör på Nordic Wellness i Ramlösa och i augusti förra året var jag på LES MILLS BodyBalance grundutbildning.
Idag är jag internationellt licensierad LES MILLS BodyBalance™-instruktör och jag håller i två pass i veckan på NW. Jag brinner innerligt för mitt jobb, för BodyBalance, för gruppträning och för träning i allmänhet. Förrut trodde jag att simning var min grej, men idag har jag fått det motbevisat. Gruppträning och gym är min grej och jag har vigt mitt liv till gymvärlden.
"Den enda träningen som jag ångrar, är den som jag aldrig utförde".
Ha det fint!
// Julia Wiktor